Obs: Killarna har fiktiva namn.
"Grannen"
Den första killen jag träffade efter mitt uppbrott var en kille som bodde i samma ort som mig. Det visade sig till och med att vi bodde grannar. Vi träffades några gånger och jag tyckte han såg skitsnygg ut! Det kändes avslappnat och trevligt, men han arbetade natt och det gjorde att det blev svårt att ses. Jag kände att det finns ett hopp att träffa någon "ordentlig" person via en nätdejtingsida trots allt. Tyvärr visade sig han vara en riktig douche.. Han dissade mig och slutade att höra av sig. När våran "relation" runnit ut i sanden och han kontaktade mig igen trodde jag nästan att han kanske hade lite känslor för mig trots allt. Men nej, då hade han hunnit skaffa flickvän men ville fortfarande ligga. Det finns underbara killar, men så finns det också SVIN. Fyfan fattar inte hur man kan göra något sånt. De är fortfarande ihop idag.
"Sjukskrivarn"
Den här killen hade kontaktat mig vid ett flertal tillfällen. Jag kommer ihåg att jag tyckte han såg svintöntig ut med tattoerade stjärnor på axlarna (stjärnor känns bara såååå 2006 ish?). Vi gick en promenad i byn. Det kändes helt ok, tills han nämnde att han var sjukskriven. Jag kunde bara inte tro på att han var en av dessa ärliga. Jag trodde bara det var en billig ursäkt för att han skulle slippa jobba. Och en sådan kille hade jag redan haft och var fast beslutsam med att inte ha igen. Han fortsatte att höra av sig, men jag försökte få det att "rinna ur sanden" med att inte svara på hans meddelanden.
"Hockeyfrillan". Från att ha varit en person som inte gillat att killar har långt hår.. till att acceptera att det faktiskt är ganska snyggt med killar som har toffs och som dessutom tränar ;).
Denna killen träffade jag ca. 3-4 ggr. Hände ingenting mellan oss. Jag störde mig sjukt mycket på att han var superkort. Jag satt till och med och räknade i huvudet hur kort han kunde vara eftersom att våra ben räckte lika långt på divanen i min soffa. Jag dissade honom med att konfrontera honom med att inte vilja ta emot en kyss efter fjärde tillfället vi sågs.
"Da geek" Jag har lärt mig en del om mig själv och har förstått att jag har svårt för att välja seriösa och mer mogna killar. Denna killen var inte alls i min smak. Han hade någon hög utbildning och verkade allmänt smart. Han var inte ful, men hade inget specifikt utseende heller. När vi träffades var han lite blyg och jag kände att jag hade kommandot i samtalet och efter en stund kände jag att han blev trygg i min närvaro. Han fortsatte att sms:a mig efter våran träff och jag tänkte att han känns väldigt intresserad av mig. Efter ett tag kom vi in på betydelsen av relationer. Då sa han att han inte var intresserad av att bli ihop med någon eftersom han ändå skulle börja studera utomlands. Såhär i efterhand var han ju bara ärlig, men där och då tänkte jag bara... Din lilla tönt. Du ska vara glad att du ens har fått sitta i samma rum med en sån snygging som mig. Vi slutade att höra av varandra efter att han gjort sin bekännelse.
"91:an". Det var emot mina principer att träffa någon som var yngre än mig. Vi gick en promenad på Gröningen. Det blev ingen liten promenad utan det blev hela 7 km!!! (minns att jag hade träningsvärk efteråt). Vi pratade om ditten och datten och han såg faktiskt riktigt trevlig ut. Även om han verkade vara lite kostymaktig av sig, vilket inte passade in alls på honom som var student. När jag kom hem så tänkte jag att vi skulle ses fler ggr. Det blev inte så,. Istället började han skicka konstiga snaps mitt i natten som antydde på sex. Där gick min gräns. Jag var INTE ute efter en sexpartner.
" Snickaren". Den här personen var verkligen underbar! Jag tror faktiskt jag blev lite förtjust i honom. Vi träffades kanske 6 ggr innan vi slutade ses. Vi har idag även lite kontakt via snap.
Vi hade en drömdejt hemma hos mig. Inget märkvärdigt vi skulle bara se en film och så kolla vi på håkan hellström-filmen. Slutade med att jag låg i han knä och vi sjöng Håkan hellström sånger. Det låter så töntigt men där och då kändes det magiskt. Vi fortsatte att träffas och jag har honom att tacka att mina vitrinskåp i lägenheten är uppsatta ;) Jag Åkte även till Göteborg och träffade hans syskon och var ute och badade på Saltö eller vad det nu hette. Jag gjorde dock bort mig som fan första gången jag skulle åka till honom då jag råkade bli panikfull. Vi drack bubbel på hans flashiga balkong, det han inte visste var att jag hade druckit lite på tåget för att känna mig lite mer avslappnad. Trots det tog han ut mig på frukost ute i en fin park och bjöd på middagar och dylikt. Hans syskon var alltid med så det kändes ändå seriöst på något vis.Vi träffades även ute på tylösand och festade tillsammans. Därefter tog vår resa slut. Han slutade även att höra av sig. Distansen gjorde ju också att känslorna svalnade. Jag tror också att jag var alldeles för galen och vild för hans livsstil. Dock träffades vi vid nyår, för ett mer oseriöst möte.
"Den kriminella"
Efter mitt ex har jag fått se både det ena och det andra, men han har liksom inte varit stolt över det, utan det har bara varit hans vardag. Jag träffade en kille med kriminellt utseende. Vi gick en promenad, men jag kände genast att jag inte ville träffa han fler ggr. Hans svartsjuka lyste igenom så sjukt mycket och han blev sur över att jag inte ville träffa han fler gånger. Jag dissade honom och var ärlig och sa som det var iallafall.
"Ingenjören" Efter en rad misslyckade möten tänkte jag att man kanske ändå ska söka sig efter den "mesiga" sorten för då får man kanske en kille som är lite tacksam och stannar. Vad skenet kan bedra då! Även de töntiga är ute efter myz och sex...... Jag har jättesvårt för att mysa med personer som jag träffar för första gången!? Han var trevlig och babblade på som in i tusan. Vi åt frukost ihop och skulle kolla på en film. Dock laggade min data sjukt mycket, så stämningen blev helt awkard. Det blev inte bättre när han höll sin arm runt om mig och dessutom ville ge mig en puss på kinden innan han skulle gå. Jag konfronterade honom och han märkte att jag inte gillade att han gjorde det. Han slutade att höra av sig efter det och jag vara bara tacksam över att slippa berätta varför jag inte ville träffa han fler gånger.
"Glasmästaren". Hade tråkigt hemma i somras och hade börjat få kontakt med en kille som bodde i Hbg. Vi bestämde oss för att ta en tur vid havet och det hela slutade med att vi satte oss och tog ett glas vin. Jag tyckte det var svintrevligt och det verkade han ocksp tycka. Han sa att vi "vi får ses nån mer gång". Jag hörde av mig direkt efter att vi setts och bekräftade att det var trevligt. Han svarade tillbaka, men när det sedan ekade tomt på sms i veckan förstod jag att han inte var sugen på att fortsätta att träffas. Jag var dissad.
" Den pilske". Han dissade mig två ggr pga att han skulle iväg och resa och sedan med att han var bakis. Efter många om och men så beslöt vi oss för att träffas ändå. Jag tyckte han såg bra ut. Han hade bra jobb, var intressant och trevlig. Efter lite för mycket vin gick det överstyr och jag förstod vad han var ute efter. Efter vårat möte kändes det bara så dåligt.. Han som hade motsvarat mina förväntningar såpass bra till en början, sjönk till botten. Han fortsätta att höra av sig, men det blev mer uppenbart vad han var ute efter tyvärr.
Förra helgen träffade jag en kille ute på krogen. Jag har en förmåga att bli helt förälskad i killar när jag druckit några vinglas för mycket. Det värsta är att de besvarar mina känslor så jävla bra också. De liksom håller mig i handen, dansar töntiga danser, letar efter mig på dansgolvet osv. Han var skitdryg dagen efter och hörde inte av sig så det var skönt att jag inte lät han utforska my private area ;)
Nu tänkte jag med all rättighet ha vila från att träffa folk, Jag har verkligen försökt mitt yttersta, men blivit besviken gång på gång. Wish me luck! (För det är inte lätt att bo ensam i en 3:a ute i Ghettot).
Over and Out/ Sanniestyle