pigg i bäret och behovet att skriva av sig!

0kommentarer

Hallå eller! Jag diggar riktigt fet, tung, skön, awesome musik! Allt ifrån house, reagge, balader, och pop! En riktig allätare är jag. Jag är en sådan person som lyssnar på musik på det som stämmer överens med mig själv över dagen typ. Idag är det fest och jag håller på att försöka pumpa in den rätta festkänslan med schysst house och dessutom en blandning av reagge så att jag inte stissa sönder. ( risken finns att man blir skitstressad när man lyssnar på house). Aja nog om det... En annan sak som jag upplevde nu är mitt bloggspråk. Jag förstår att många kanske tänker att jag borde nog ha de flesta bokstavskombinationerna som läser min blogg och mina inlägg. Mitt svar på det är iallafall att jag skiter fullständigt hur jag skriver här. Jag skriver det som faller mig in för stunden och att sitta och slipa på text för att det ska låta bra, är inte mitt syfte här. Det gör jag tillräckligt med på universitetet!
Jag är happy. Jag mår så jäkla bra. Det fick mig att tänka på de stackare som inte alltid har det så lätt. Jag läste nyss en blogg om en person som jag personligen tycker se hur bra ut som helst. Det som jag dock kom fram till var att det spelar ingen roll om vi är snygga och har allt det där. Hon mådde uppenbarligen inte bra eftersom hon hela tiden skrev om ångest, deprission och hennes meningslösa liv. Jag mådde fan själv dåligt av det när jag läste det. HON har ju allt en kvinna vill ha till utseende!!! Där ser man att livet inte handlar om enbart utseende, jag skulle aldrig vilja må sådär dåligt... Då står jag hellre ut med lite skavanker här och där..
Ja just det.. Jag är så jävla happy rent ut sagt. Jag känner mig nästan som när man är nykär. Jag är väldigt känslig och jag har en skön triggande känsla i magen. Det gäller att finna en bra balans. Hitta personer som man trivs att umgås med och få till den där tryggheten som finns i ett förhållande, men ändå skapa distans. Skapa distans är sjuuuuuuuukt viktigt! För om distansen inte finns och man hela tiden vill mer än den andra, då skapar man något som kallas för olycklig kärlek. Därför har jag stängt av den knappen för tillfället. Det funkar skitbra!
Igår var en trevlig dag. Skolan började med seminarie och det satt som en smäck. Björn och jag klämde i oss en pizza. Jag åt sjukt mycket. Snacka man fick kaloriångest efter det eller? HAHA.. Sedan träffade ja min granmaaa (farmor). Hon gav mig lite cash då jag SANDRA, faktiskt hade namnsdag i förgår! ;)
PÅKOMMEN PÅ BRA GÄRNING!
Igår rotade min pappa i min väska. Fråga mig inte varför, han e alltid så efterbliven. Till sin lycka hittade han ett paket cigg. Ett paket cigg med smak av choklad. Jag skojar inte när jag säger att min pappa har attitydproblem. Helvete vilket liv de blev. "Sandra vafan har du cigaretter för!????, börja inte med sån skit för helvete". Snälla ge dig...  måste han göra en sån big deal över att jag har ett paket cigg i väskan baaaahh. Även om jag vet att han menar väl, så är det väldigt konstigt att han lägger fokus på sånna saker när det förövrigt kan hända mkt värre saker och då lyfter han inte ens ögonbrynet?. Angående ciggpaketet så röker jag INTE!! Jag bruka dock gilla att ta en cigg när jag går ut i samband med fest. Vilket jag tycker ett socialt och trevligt samt gött sätt. Bara min åsikt dock ;)
På kvällen spred sig rastlösheten och jag åkte till en vän och levde chill. Som uttrycket säger "ångra inget som fick dig att le". Det är så sant som det är sagt.. varför har folk en tendens att tänka igenom framtiden hela tiden? Jag har själv varit sån, men då upplever jag bara att jag får ångest över allt som jag inte har, men som jag vill ha.  Varför måste livet hela tiden vara så jävla seriöst!??? Den tiden kommer ju ändå någongång.Mitt nya levnadssätt får mig åtmindtonde att må bättre för stunden. Gör det som du vill och lita på din magkänsla. Var däremot observant på du alltid kan vara dig själv och att du inte tapå dig roller som du inte står för.
Jag får personligen mycket kreativitet och tankar när jag lyssnar på musik (därav mitt skrivande). Det handlar lite om roller och identitet. Jag hör emellanåt folk som tycker att jag uppträder på ett sätt som smälter in i ett fjortisperspektiv. HAHAHA, det är så kul så att jag dör. Självklart har jag varit en riktigt Fjåååårtiz i min ungdom (värre än många andra) MEN idag måste jag faktiskt medge att jag vet vem jag är. Jag är trygg i mig själv. Jag skrattar åt det jag tycker är roligt även om inte andra tycker det, jag skrattar högt dessutom, jag har en ganska högljudd röst, och är ofta speedad, jag vill gärna vara i centrum, uttryker mig ofta med ett sätt som speglar att jag har gott självförtroende. Det kan t e x handla om att "faaan vad bra jag ser ut". Ofta när jag säger det handlar det lite om ironi, men självklart ser jag bra ut. Man ska tycka om sig själv och för övrigt gillar jag mig själv mer än någonsin då min kropp börja formas åt rätt håll. Om det är just detta som stämmer överens med en fjortis så är det väll bara att inse, de e sån jag e.. Maaa bad hehe!
Nu ska jag prova kläder inför kvällens fest. Som vanligt finns det inget att ha på sig!
BTW en komisk sak som jag läste i en utav mina cosmopolitan-tidningar var att enligt studier och forskning söker kvinnor de män som påminner om ens pappa. Självklart kan man ifrågasätta det, men när jag tänker efter stämmer egenskaper som finns hos min pappa stadigt överrens med de killar jag lyckats falla för haha!




JAG ÄLSKAR DIN STIL/Sannie


Kommentera

Publiceras ej