Till alla er-
0kommentarer
Jag vet att jag inte kan gömma mig bakom denna myt i all evighet. Jag har ju bränt för många broar och gapat om att allt var min barndoms fel. Jag kommer aldrg få en enkel vardag om jag inte slutar vara så feg. Jag måste våga lösa gamla tvister fast jag helst vill supa igen min steg. Denna nojja är ju svår att slippa när den står i varje hörn jag ser. Men som man bäddar får man alltid ligga, så det är bäst att inte ligga nåt mer. Att jag sedan kallas för en sån som "lyckats" när man syns är tydligen lyckan gjord. Trots att jag ju slagits bland mörka makter ensam vid mitt frukostbord.Varför tänka på en, när man kan tänka på två?
Kommentera